Sötpropp

Skulle ju inte köpa så mycket rosa till denna lilla dam utan hon skulle minsan få andra färger. Men nu visade det sig att hon passar så bra i den färgen att det har blivit mest rosa jag köpt......så kan det gå :)

Märkligt

Törs knappt berätta vad som hände uppe på BB för det finns ju många som inte tror på sånt här. Jag tror och vet att det finns så kanske därför jag känner det ibland.
Iallafall.....vi hade kommit till avdelningen och fick ett rum vid 4tiden på morgonen och skulle försöka sova lite. Danne la sig i gästsängen och Nellie i sin "plastlåda". Man ligger du där och lyssnar om hon andas och rycker till vid minsta lilla pip för att se om allt står rätt till. När jag ligger där så känner jag någon som stryker mig över armen och sen.....tror det var på kinden......och känner att jag blir helt lugn. Ingen annan än vi....den sovande pappan, jag och Nellie finns i rummet så var någon som hälsade på. Tanken att det var min pappa slog mig. Precis som att han ville säga så som han alltid sa......det ordnar sig.....när något hade hänt. Och sen fick han ju oxå se sitt barnbarn för det är en stor sorg hos mig att han inte hann med det i livet. Jag som var lite orolig innan över hur jag skulle kunna ta hand om ett litet barn när jag inte ens hade hållit i någon så liten förut kände nu att....ja det ordnar sig. Och visst har det gjort så. Allt har gått förvånansvärt bra och man lär sig ju väldigt fort hur man ska göra. Så tack Pappa eller vem det nu var som besökte mig där på lasarettet den där natten.